Skulle aldrig bli egenföretagare – men kunde inte släppa affären
Den lilla genuina zoobutiken i Frölunda är och förblir vad den alltid har varit – en plats där personalen får vara sig själva, där djuren läker sår och kundkontakten är största fokus. Djurens Värld Frölunda Torg säljer med hjärta och ansvar.
I februari 1980 öppnade Zoo Center Frölunda Torg (i dag Djurens värld) upp sina dörrar för första gången. Då i Gunvor Dannborgs regi. En kvinna som var väldigt respekterad i branschen – alla visste vem hon var. Frölunda-butiken var bara en av alla de zooaffärer som hon startade upp på sin tid.
Eva Noaksson var med i Frölunda redan från starten. Hon var då 18 år, och hade tidigare jobbat som barnflicka hos Gunvor. Eva hade inte en tanke på att jobba i zoobutik, men det beslutet har hon aldrig behövt ångra – inte en enda dag har det känts motigt att gå till jobbet.
Djuren är Evas hobby, och att jobba för djuren tycker hon är ett privilegium. Likaså tycker hon om människor, och har under sina 36 år i butiken byggt starka kundrelationer. Gunvor sponsrade butiken, men det var Eva som byggde upp den.
Ville egentligen inte bli egenföretagare
När det var dags för Gunvor att gå i pension var det inte självklart för Eva att ta över. Hon ville inte bli egenföretagare och sökte först andra jobb. Men när det kom till sin spets så visste Eva att hon inte kunde lämna. 2009 tog hon över butiken.
– Jag släpper inte affären, och Gunvor hade ju tidigt sagt till mig att Frölunda, det är ju du.
Det blev som att behålla butiken i familjen, Gunvor hade alltid varit lite av en extramamma. Och sedan flera år tillbaka jobbar nu även Evas dotter Johanna i butiken. Eva beskriver Gunvor som en mentor som gett henne de bästa förutsättningarna för både företagandet och branschen:
– Det fanns ju ingen skola på den tiden. Och även om jag tentade av och blev certifierad inom vissa områden långt efter att jag började arbeta med djur, så ser jag i dag att den kunskapen jag fick genom att tämja fåglar, ta hand om problemdjur och sköta om sjuka djur har gett mig en enormt mycket större kunskap än den jag fick i skolböckerna.
Har aldrig snålat in på några personalkostnader
Evas breda kunskap för djuren ger också en trygghet för kunderna. Och det ska alltid finnas flera anställa på plats. Att förmedla djur är ett socialt ansvar menar Eva, och det behövs resurser för att kunderna ska få den information de behöver. Det är också vanligt att många vänder sig till Eva i det första skedet om ett djur blir sjukt, innan de kontaktar en veterinär.
– När en kund kommer in och säger ”mitt djur mår så bra nu” efter att jag har fått lotsa och råda – där får jag min lön.
Det händer också att föräldrar kommer in med sina barn och bli häpna över att se att Eva fortfarande är kvar, eftersom de har handlat i butiken sedan de själva var barn.
– En kund kom in en gång, tittade på mig och sa ”men jösses, det är ju du”. Då kom han ihåg mig sedan han var liten. Jag tror att det gör kunderna trygga att se att jag fortfarande är kvar här.
Har inga planer på att bygga ut
En zoobutik ska inte vara en stor market, inte om Eva får bestämma. Hon vill att zooaffären ska förbli som vid starten. Den lilla, genuina affären där kundkontakt är a och o. Hon får ofta frågan om hon inte ska flytta in butiken till Frölunda Torg, eller kanske bygga ut.
– Bygger vi ut så tappar vi kundkontakten. Då får vi hellre stå och knö.
Vad är det roligaste med din verksamhet?
– Det roligaste är att få vara med och introducera ett barn för sitt första djur. Att se glädjen i ögonen när denne får komma och välja djuret.
Eva säger att det alltid bör vara barnet själv som får välja. Hon beskriver att det är lite som att hitta en partner – man kan inte gärna be mamma hjälpa en att hitta någon åt en, för då får man inte den man vill ha. Det är precis samma sak när man ska välja ett djur. Man måste själv se vem man går ihop med.
Hon förklarar också att ett djur är en viktig del i en människas utveckling:
– De barn som får glädjen att ha ett djur i sitt liv kommer också växa upp med en medkänsla för andra. Och vi som har glädjen att jobba med djuren – alla mår så bra här! Jag har sett hur mina anställda har byggts upp. Men det är inte jag som gör det – det är djuren. Med dem får vi vara oss själva.
Du är aldrig orolig över att en kund inte ska ta ansvar för sitt djur?
– Nej, inte om du ger rätt information. Känner jag att kunden vill ha djuret bara ”för att barnet vill ha” och att de inte förstår ansvaret, då kan jag faktiskt både avråda och neka kunden. Jag måste ta ansvar för djuret om jag känner att det här inte blir bra. Om det exempelvis är överraskningspresenter ungdomar emellan så säger jag nej. Djuret mår inte bra av att eventuellt behöva åka fram och tillbaka. Vi säljer heller aldrig djur till minderåriga.
Hur kom du i kontakt med Spartan redovisning?
– När jag tog över butiken startade jag upp min egna firma, och kände att jag behövde lite stöttning. Någon som har koll och säger till mig att ”nu behöver vi betala in mer skatt”. Jag hade då en bankman som kände till Spartan, och blev rekommenderad den vägen.
Eva har varit kund hos Spartan sedan 2009 och berättar med glimten i ögat att samarbetet nog kommer att sträcka sig till pensionen:
– När jag fastnar för någon som förstår hur jag tänker och vill ha det, ja då finns det ingen anledning att byta! Jag är ett kontrollfreak, men här behöver jag faktiskt inte tänka eller fundera. Det är värt guld!
På företagets Facebook-sida får du ta del av nyheter och söta bilder från Djurens Värld. Du hittar dem här!